LEDARSKAP I SKOLAN
Skolan är helt beroende av politikernas förmåga att formulera kloka användbara uppdrag, att tilldela medel som är i balans med uppdragen och att utforma tydliga styrdokument som är möjliga att tillämpa. Tyvärr är det si och så med likvärdigheten i dagens skola beroende på att kommunerna väljer att prioritera skolan olika högt.
Forskningen visar också tydligt på den viktiga roll som rektorerna spelar för den enskilda skolans utveckling och framgång. En erfaren, tydlig och lyhörd rektor kan till del kompensera för bristande resurser eller bristande kompetens hos personalen. Men bara till en del. En duktig rektor får med sig all personal i välplanerade utvecklingsprocesser där alla arbetar mot gemensamma mål och alla är med och bidrar efter sin förmåga.
Men det viktigaste ledarskapet utövas trots allt i klassrummen. Lärarskap är en svår form av ledarskap. Du skall leda många individers utveckling på ett likvärdigt sätt. Du skall utmana de som har lätt att lära och stötta de som har svårare i sin lärprocess. Dessutom skall du stötta alla dina elever i deras utveckling till vuxna samhällsmedborgare väl medveten om hur olika dina elever är. I detta ledarskap är det de små detaljerna som är avgörande. Det är viktigt att kunna skapa lugn och ro i klassen, att vara tydlig så alla förstår och att kunna skapa och upprätthålla effektiva rutiner. Tyvärr har många nyblivna lärare inte fått med sig dessa praktiska kunskaper från sin utbildning så de måste på något sätt få hjälp med de praktiska delarna i yrket för att orka fokusera på att lärprocesserna.
Denna typ av verksamhetsanalys och utveckling av lärarnas undervisningsskicklighet har genomförts vi tolv skolor i sex olika kommuner. Under 2020-21 lyckades vi med anpassningar till pågående pandemi genomföra verksamhetsanalys vid Nya Munken i Linköping (7-9) med drygt femtio deltagande pedagoger och Thoren Framtid i Karlshamn (7-9) med drygt tjugo deltagande pedagoger.
Du kan läsa mer om ”Utveckling av lärarnas undervisningsskicklighet”
Inventera och utveckla undervisningen i varje klassrum
Den viktigaste verksamheten i våra skolor – lärandet – sker främst i klassrummen.
I samarbete med Bravolessons och Fibbla Kompetens har vi tagit fram ett koncept som ger rektorer och pedagoger möjlighet att långsiktigt och på ett strukturerat sätt utveckla undervisningen på skolan. Arbetet bygger på en omfattande genomgång av aktuell forskning inom området.
Vi erbjuder också en unik utbildning för skolledare så att de själva kan driva utvecklingen av undervisningen och lärandet på sin skola på ett strukturerat och långsiktigt sätt. BravoLessons erbjuder ett användarvänligt system för uppföljning av besöken och undervisningens kvalitet.
Genom att följa undervisningen i skolans klassrum kan vi följa upp rutiner, strukturer för lärande, arbetsmetoder, studiero, relationer och inte minst lärarnas ledarskap. För att få ett användbart resultat är det viktigt att vi följer ordinarie lektioner men sedan tidigare planerat innehåll och upplägg.
Det finns två syften med klassrumsbesöken.
- Dels vill vi stötta den enskilde läraren i hens viktiga arbete genom att ge positiv förstärkning men också konkreta råd på hur undervisningen och ledarskapet kan bli ännu bättre.
- Dels vill vi skapa underlag så att rektor och personal tillsammans kan arbeta med att utveckla sin skolas undervisning, arbetsmetoder och rutiner.
Hur arbetar vi i klassrummen?
Innan lektionsbesöken ges en enkel information ut till skolorna/pedagogerna där det beskrivs hur lektionsbesöken och återkopplingen går till.
Under lektionsbesöket sitter konsulten längst bak i klassrummet och observerar tyst vad som sker, hur lärandet går till och hur pedagogen agerar. Läraren skall arbeta som vanligt under lektionen, men det är viktigt att det bedrivs undervisning under den lektion som följs.
Direkt efter lektionen eller senare samma dag får pedagogen en muntlig återkoppling under ca 20 min och samtidigt en skriftlig återkoppling. Den personliga återkopplingen förs inte vidare.
Sammanställning av inhämtat underlag inom fokusområdena
Vid lektionsbesöken fylls i en bedömning av lektionen inom tio fokusområden. Fokusområdena har tagits fram av Skolkompaniet och BRAVOLessons i samverkan med uppdragsgivaren. Dessa bedömningar avidentifieras och sammanställs sedan för att ge en sammanfattande bild av hur arbetet på lektionerna har bedrivits under besöken. Bedömningen av de tio fokusområdena matas efter lektionsbesöken in i BRAVOLessons databas.
Efter besöken i en kommun kan ni välja på följande redovisningar
- Redovisning av enskild skola
- Redovisning som jämför olika skolors utfall
- Redovisning som jämför olika ämnen
- Redovisning som jämför olika stadier (på en eller flera skolor)
Återkoppling till skolledning och personal
Den sammanställda bilden utgör grunden för en skriftlig rapport som dels visar en nulägesbeskrivning av skolan men som också ger förslag på utvecklingsområden som skolan kan välja att arbeta med.
denna typ av verksamhetsanalys och utveckling av läraranas undervisningsskicklighet har genomförts vi tolv skolor i sex olika kommuner. Under 2020-21 lyckades vi med anpassningar till pågående pandemi genomföra verksamhetsanalys vid Nya Munken i Linköping (7-9) med drygt femtio deltagande pedagoger och Thoren Framtid i Karlshamn (7-9) med drygt tjugo deltagande pedagoger.
Du kan läsa mer om ”Utveckling av lärarnas undervisningsskicklighet”
KLASSRUMSCOACHING
Klassrumscoachningen syftar till att stärka den enskilde läraren i hans/hennes arbete i klassrummet. Ingen sammanställning sker efter coachningstillfällena.
Coachningen kan genomföras med samtliga pedagoger på en skola eller bara med några utvalda pedagoger på skolan. Det är att föredra att alla pedagoger får samma erfarenhet då det ger bättre grund för fortsatta diskussioner inom arbetslag och ämneslag. Uppdragsgivaren beslutar om pedagogerna skall få ett eller flera besök. Det optimala är två – tre besök per pedagog vilket skapar en individuell lärprocess för varje pedagog.
Under lektionsbesöket sitter konsulten längst bak i klassrummet och observerar tyst vad som sker, hur lärandet går till och hur pedagogen agerar. Läraren skall arbeta som vanligt under lektionen, men det är viktigt att det bedrivs undervisning under den lektion som följs.
Direkt efter lektionen eller senare samma dag får pedagogen en muntlig återkoppling under ca 20-30 min och samtidigt en skriftlig återkoppling. Den personliga återkopplingen förs inte vidare.
Klassrumscoachning har genomförts vid drygt trettio skolor i ca femton kommuner (från Kalix till Skåne). De besökta pedagogerna har varit mycket nöjda med besöken och många har uttryckt att det varit den bästa kompetensutveckling de fått i sitt yrkesliv.
Pandemin har inneburit hinder för att genomföra klassrumsbesök. Men nu öppnas möjligheterna igen. Hösten 2021 genomförs klassrumscoaching på Östra skolan i Eslöv
LEDASRSKAP I KLASSRUMMET, UPPDRAGSUTBILDNING
Uppdragsutbildning som riktas till personal vid enskild skola, utvald personalgrupp på en skola eller till en utvald personalgrupp inom kommunen.
Utbildningen utformas i samverkan med uppdragsgivaren och bygger på aktuell forskning samt erfarenheterna från mer än ettusen klassrumsbesök. Utbildningen omfattar 1 – 4 dagar beroende på önskad omfattning av praktiska övningar.
Utbildningen har ett praktiskt fokus och syftar till att deltagarna efter varje utbildningsdag direkt skall kunna pröva i sina klasser de modeller, tips och rutiner som diskuterats under utbildningen.
Motsvarande utbildning har genomförts på ett antal skolor och i flera kommuner under åren.
Pandemin har inneburit hinder för att genomföra samlade utbildningar. Men nu öppnas möjligheterna igen. Hösten 2021 genomförs utbildningar på Värgårdsskolan i Kisa och Rödsleskolan i Oskarshamn.
Teamutvecklande läsårsstart
Läsårets viktigaste vecka
Läsårsstarten är den tid då läraren bäst kan forma sin klass och skapa en god klassrumskultur. Väntar du bara några veckor så kan det vara för sent.
De allra flesta skolor vi har besökt startar undervisningen så snabbt som möjligt när läsåret börjar. Få lägger tid och kraft på att teamutveckla sina klasser. Konsekvenserna av utebliven teamutveckling är lätta att se då vi besöker klassrum och följer undervisningen.
Det är, enligt vår uppfattning, viktigt att läsårsstarten tillåts ta tid, planers noga och att lärarna vågar vänta med att starta undervisningen enligt ordinarie schema. Klasser utvecklas i olika faser och det är viktigt att utforma ledarskapet efter elevernas behov och inte efter vad pedagogen tycker mest om. Vi använder IMGD:s begrepp som grund även om det inte specifikt är utformat för skolklasser.
Under läsårets start läggs grunden för relationer i klassen. Klassen måste målmedvetet arbeta för att minimera utanförskap, motarbeta negativa subgrupper och inte ge informella ledare möjlighet att skapa oro. Lärarna, främst mentorer och klassföreståndare, har en mycket stort uppgift i att våga leda med fast hand för att få alla elever att känna trygghet och tillhörighet.
Klassrumskulturen formas främst utifrån tre grunder:
- De normer som har lagts fast för samarbete och umgänge i klassrummet
- De rutiner, strukturer och regler som läraren har beslutat skall gälla i klassrummet
- Det personliga ledarskap och förhållningssätt som läraren väljer att utöva i samverkan med eleverna.
Mål för läsårsstarten
Mentorer och klassföreståndare ansvarar för att ta fram ett mål för klassens utveckling under den första/de första veckorna. Målet är lärarens verktyg och bör ligga klart innan eleverna kommer. Målen bör vara förankrade i arbetslagen för att underlätta samarbetet kring en klass utveckling.
Det övergripande målet för de första veckorna bör sedan brytas ner i mål för de enskilda dagarna under veckan/veckorna. På så sätt styr läraren klassens utveckling steg för steg och kan anpassa övningarna till den aktuella dagens mål. Verksamheten under respektive dag anpassas till målet för dagen. Praktiska övningar är nödvändiga verktyg för att nå dessa mål.
Vi har mycket goda erfarenheter från ett större antal skolor som vågat pröva konceptet ”teamutvecklande läsårsstart”. Är du intresserad och vill veta mer eller pröva på dina skola så hjälper vi gärna till.
Basgrupper som verktyg för studiero och trygghet
Om en lärare inte styr elevernas arbetsrelationer under den första dagen så bildar ofta eleverna spontana subgrupper. Det kan vara elever som känner varandra från fotboll, som tidigare har gått i samma klass eller som har samma klädstil. Hur dessa subgrupper formeras är mycket svårt för ledaren/läraren att styra. I sämsta fall bildas negativa subgrupper kring informella ledare som har stark utstrålning.
De subgrupper som bildas under de första dagarna är sedan mycket svåra att bryta upp. Det ligger i vårt mänskliga beteende att söka trygghet på något sätt i den otrygga värld som en nysammansatt klass är. Ett problem är också att vissa elever inte får vara med i någon subgrupp eller att de väljer att inte ansluta sig till en subgrupp. Risken är då stor att dessa solitärer senare kommer att ha svårt att komma in i klassen och att de i sämsta fall blir utsatta för mobbing av sina klasskamrater.
Basgrupp
Vi har valt att använda benämningen basgrupp på de fasta grupper som klassen delas in i redan från terminsstarten. Dessa grupper är sociala trygghetsgrupper. Varje enskild elev har en grupptillhörighet och ingen elev lämnas utanför. Om eleverna från början får en gruppidentitet väljer de oftast att ha en mer ödmjuk inställning till andra elever i gruppen, vilket innebär att risken för utanförskap och mobbing minskar avsevärt.
Övergripande syften med basgrupper
-Trygga elever
Det allra viktigaste syftet är att skapa en trygg miljö som gör att eleverna snabbt kan och vågar delta i klassens arbete.
-Ingen hamnar utanför
Om läraren innan terminen startar har satt samman basgrupperna utifrån principen olikhet, minskar risken för att någon elev hamnar utanför gemenskapen.
-Effektiva arbetsrutiner
Varje elev är unik i sitt lärande, men ledarens roll blir avsevärt lättare när eleverna tar ansvar för varandra inom basgrupperna
-Ökad samarbetsförmåga
Samarbetsförmåga lyfts ofta fram av arbetsgivare som den viktigaste förmåga de bedömer inför en anställning. Basgruppen erbjuder utmärkta möjligheter att träna samarbete på riktigt.
-Öka elevernas måluppfyllelse
Basgrupperna ger möjlighet till ett förbättrat samarbete mellan eleverna och studiero i klassrummet. En lugnare miljö bidrar till att eleverna får större möjlighet att fokusera på det läraren förmedlar och mer energi kvar för att lösa sina arbetsuppgifter.
Under de senaste drygt fem åren har vi kunnat följa ett större antal skolor som prövat konceptet med basgrupper. I alla de fall där de konsekvent arbetat efter konceptet har pedagogerna sagt ” vi har aldrig haft det så lugnt tidigare”. När Ljungby kommun hösten 2018 utvärderade läsårsstarten var de flera skolor som hade nått unikt bra resultat i sina utvärderingar av elevers trygghet. Sök på basgrupper på nätet så skall du se hur konceptet spridit sig i olika former.
Grön rehab för elever ”hemmasittare”
”Hemmasittare” eller elever med omfattande frånvaro från skolan har blivit ett allt större problem i många kommuner. Eleverna tappar sugen studiemässigt, eller så orkar de inte vara i skolan av olika personliga skäl.
Caroline Svensson har tidigare i sitt arbete som specialpedagog arbetat mycket med just dessa elever. Nu håller hon på att tillsammans med framstående forskare och en ”grön retreat” ta fram metoder och modeller för att hjälpa dessa elever tillbaka till skolan eller till ett lärande i en trygg miljö utanför skolan.
Har du tankar och idéer som lett till framgång för dessa utsatta elever eller vill du komma i kontakt med Caroline för att utveckla arbetet med dessa elever i din kommun? Tveka då inte att höra av dig!
Inspirationsföreläsningar
Inspirationsföreläsningens syfte är inte att lära ut något utan just att inspirera, väcka nyfikenhet och skapa grund för fortsatta diskussioner. Föreläsningarna kan ges med olika inriktning beroende på uppdragsgivarens behov.
Omfattningen är 3- 4 timmar inklusive raster. Föreläsningarna kan ges till enskild skola eller till samlad pedagogisk personal i en kommun. Föreläsningen kan riktas till förskolepersonal, grundskolepersonal eller personal vid gymnasieskolor.
Under åren har Urban hållit långt mer än etthundra inspirationsföreläsningar spridda på olika skolstadier och över landet. Föreläsningarna är mycket uppskattade som grund för fortsatt skolutvecklingsarbete.
